Taggastugan

Sedan 1952 är Taggastugan medelpunkten I Asa Hembygdsgård. Stugan hade då inköpts från mjölnaren Erik Gräns i Musteryd. Byggmästare Ture Johansson i Baggansås monterade ner byggnaden för att bygga upp den på sin nuvarande plats. Stugan är hembygdsparkens första byggnad.


Taggatugan

Men stugan har en lång historia innan den kom till hembygdsparken.

Platsen för soldattorpet var utefter vägen till Musteryd där vi idag fortfarande kan se husets grund. Den har hela tiden tjänat som knektbostad till Loftsryd. Däremot finns det olika uppgifter om stugans ålder. En uppgift säger att stugan uppfördes i slutet av 1600-talet i början av Karl XI indelningsverk. Den påbyggdes och renoverades 1859.

Rotehållet i Loftsryd har bidragit med soldater sedan 1656 då Jon Påhlesson tillträdde. Efter 33 år erhöll han avsked och underhåll då han var skjuten lam. Han var alltså redan soldat när indelningsverket infördes 1682. Av Krigsarkivet framgår att han kom att efterföljas av 23 soldater. Den siste var Peter Magnus Tagg.

Peter Magnus Tagg föddes i Asa socken 1860. Han var 5 fot 8,5 tum lång (ca 170 cm). Utöver soldatyrket var han också en skicklig skräddare. När han avgick som soldat är inte helt klart då de indelta soldaterna fortsatte att träffas in på 1920-talet fastän indelningsverket ersattes av en värnpliktsarmé 1901.

Peter Magnus avled 1936 och sedan dess har huset varit obebott. Två år tidigare avled hans hustru Matilda Christina.

Duvekvarn

Den första undersökningen av kvarnar i Asa socken skedde 1692 då en kunglig kommission tillsattes i avsikt att skattebelägga redan befintliga kvarnar och det fordrades nu tillstånd att få driva kvarn och sågverk.



Duvekvarn

En av de kvarnar som Kvarnkommissionen nämner är Duvekvarn som beskrivs som tull- och hjulkvarn om 9 spanns stenar. På 1830-talet finns kvarnen ånyo omnämnd och beskrivs då i samma skick. Senare har kvarnen byggts om ett par gånger för att under slutet av sin aktiva period drivas med elektricitet.

I slutet av 1890-talet arrenderades kvarnen, som tillhörde Asa säteri, av Gustav Lilja. I arrendeavtalet ingick att han skulle få mala herrgårdens säd. Vid denna tid drogs kvarnen av två stora vattenhjul, vilket under vintrarna kunde ha sina problem då man fick hugga bort isen för att kunna mala.

År 1918 övertogs arrendet av bröderna Magni och Josef Jonasson, som skötte kvarn och lantbruk medan systern Maria skötte hushållet. Josef var även sågmästare vid sågen i Lanefors, som låg några hundra meter österut vid Laneforsa göls utlopp.

Väster om kvarnen – mot Asasjön till – finns rester av det kraftverk som under 1900-talets första del försörjde herrgård och omkringliggande fastigheter med elström.

Kvarnen var i bruk in på 1970-talet innan åldern tvingade syskonen att upphöra med verksamheten.